Året 2000 har varit ett framgångsrikt år på många sätt. Vi har haft en hög närvaro och det har inneburit att vi har kunnat träna bra och i ett tempo som spelarna har klarat av på ett mycket bra sätt.
Vi började året med att åka till Big Mac Cup i Västerås i mars. Det var visserligen en turnering för ett år äldre spelare, men vi trodde att spelarna skulle klara av detta. Det var inte själva matchandet som var det viktiga utan det sociala med att sova två nätter i följd utan mamma, pappa och syskon. Tjejerna hade mycket roligt under helgen och kompisandan växte sig starkare hela tiden. Att komma in i Rocklundahallen var förmodligen lika stort för våra tjejer som när Elitseriens hockeylag för första gången klev in i Globen. Vi förlorade stort i den första matchen, mot vad som sedan framkom vara ett av de fyra bästa lagen bland Stockholms F-12 (födda 1988). Det som gladde oss tränare mest var att ingen gav upp utan kämpade hela matchen. I nästa match ledde vi med 1-0, men mellan klockans nedräknade nollor och "hesa Fredrik" lyckades våra motståndare kvittera. Det var mentalt tungt hos alla en stund, men vi lyckades komma tillbaka till matchen därpå och "kryssa" även den. Kämpaandan och den mentala känslan att vi kan tog vi med oss till nästa cup.
En inofficiell träningsturnering genomfördes på Uppsävja grusplan, där vi hade bjudit in GUSK (2 lag) och Lagga. Tyvärr var vi ofina nog att vinna vår turnering, men det som var roligt var att tjejerna spelade en bra fotboll med bra passningsspel.
Bålsta-cupen blev vår nästa officiella turnering. Där visade tjejerna än en gång att det är segt virke i dem. Vi tog 2:a priset efter en väl genomförd turnering.
Serien startade med match mot Märsta och vi förlorade stort. Koncentrationen var inte vår starka sida den dagen, men strunt i det. Till nästa match bestämde spelarna att de skulle kämpa och inte ge sig. Det följde med dem under hela serien, då vi inte tappade en poäng förrän i sista matchen mot Märsta. Även fast vi hade vunnit serien innan sista matchen gick vi ut med samma tankar att passa, springa och ha kul som vi gjort under seriens gång och det resulterade i att vi spelade oavgjort.
Under sommaren spelade vi UNT-cupen med stor framgång. Vi var i Tierp och lyckades på straffar vinna vår semifinal. Finalen gick sedan i augusti på Österängen. Motståndarna GUSK fick nu revansch för vårens nederlag.
Vi hade stor avslutning på Fyrishov med bad, mat och utdelning av diplom och plaketter till alla spelare.
Mellan jul och nyår spelade vi turnering i GUC-cupen där vi segrade i B-finalen (Det skilde ett plusmål för att gå till A-slutspel). De två sista matcherna avgjordes på straffar till vår fördel.
Alla ni spelare har under året utvecklats fantastiskt bra och vi ser att alla spelare har blivit bättre och säkrare med bollen. Ni har blivit bättre både när det gäller korta och långa passningar samt mottagningar. Ni skjuter bättre än för ett år sedan och till nästa säsong ska vi fortsätta att utbilda er på er väg att bli bättre fotbollsspelare.
Välkommen tillbaka säger vi till Lina Thylén som har börjat träna efter en hel säsong utan fotboll p.g.a. ett dåligt knä.
Vi vill också tacka Elin Hedlund och Elin Gad för denna tid och önska er lycka till med era nya fritidssysselsättningar, liksom Tove Johansson som till detta år har valt att spela med F-88. Till Carina Johansson säger vi stort tack för dina insatser som ledare hos F-89, då hon valt att byta till F-88. Till Maria Helenius, som satsar på skolan i första hand, säger vi även ett stort lycka till, samtidigt som vi säger välkommen tillbaka till alla om och när ni känner för detta.
Vi vill även tacka alla föräldrar, samt vår maskot, som gjort ett stort arbete med att skjutsa, ställa upp med saft, kaffe, mat, bullar och se till att alla fått sina bingolotter, etc.
Camilla och Sven-Olov